Här ligger kortfattad information om olika begrepp inom Avelsarbetet med den Nordsvenska Brukshästen
Vad är grundstambok?
Grundstambokförd betyder att hästen är registrerad, att den har pass Registrerade måste alla hästar vara, dvs de måste ha pass.
Det finns olika avdelningar i registret beroende på vilka kriterier hästen når upp till. För den nordsvenska grundstamboken gäller att alla som har nordsvensk far ska registreras som nordsvensk, i avdelning 1, 2 eller 3.
Vad är Grundstambok avd I,II och III?
I del I införs häst där fadern är införd i Riksstambok och vars hingstägare löst betäckningslicens för aktuellt år och modern är införd i Riksstambok och/eller Grundstambok avd I.
I del II införs häst fallen efter föräldrar vilka är införda i Grundstambok, där fadern innehaft betäckningsbevis eller betäckningsintyg för aktuellt år. Nordsvenska hästar vilka uppfyller härstamningskraven men har en icke godkänd färg.
I del III kan hästar med ofullständig härstamning införas. Far skall vara Nordsvensk Brukshäst.
Vad är huvudstambok?
Riksstambok är det offentliga namnet, men många säger huvudstambok. Det är den tryckta stamboken som varje år kommer hem till oss medlemar i Föreningen Nordsvenska Hästen.
För att komma med i riksstamboken gäller tre generationer stambokförda hingstar, far, morfar och mormorsfar. Individerna skall uppfylla fastställda rasvisa kvalitetskrav De måste även ha godkänd färg.
Utförligare information
www.nordsvensken.org
Vilka nordsvenska brukshästar får ställas ut?
Jag antar att du menar visas på premiering? Ställa ut gör man enligt mig på utställning och så många utställningar för nordsvenskar finns inte.
Premieringen är ju en avelsvärdering och därför är det en tonvikt vid unghästar och fölston. Alla är välkomna och valacker lika välkomna som ston.
Valacker kan ju inte föra sina gener vidare men de kan tala om hur väl föräldrarna har passat ihop. Genom att visa valacker får vi en säkrare avelsvärdering av föräldrarna.
Vuxna, tidigare visade är inte stor mening med att visa egentligen då de haft sitt bedömningstillfälle. Däremot finns det ett stort utrymme för fler tre- och fyraåringar av båda könen, gärna tillsammans med lämpligt körprov.
Vad betyder (värde)bokstäverna?
B och AB får ston och hingstar vid lägst fyra års ålder. Beroende på exteriöra poäng och körprov avgör om det blir B eller AB. A och Elit får de äldre hästarna efter bedömning av deras avelsvärde. Mer om det kan du hitta i SH:s hingst- och storeglementet som finns att läsa på www.svehast.se
Vad betyder exteriörbedömningens siffror?
Exteriörbedömningen utgörs av fem delar och högsta bedömningen är en tia.
Delarna utgörs av följande:
rastyp,
huvud hals och bål
extremiteter
skritt
trav
Ett medelbetyg för varje del är sju poäng. Får man ett betyg under medel så är det ingen katastrof utan kan vägas upp av andra bra delar på hästen men det kan vara värt att fundera över när man väljer partner till sin häst. Man vill ju inte förstärka en negativ del utan arbeta för att förbättra i nästa generation. Tillsammans avgör poängen vilken klass hästen hamnar i. Klass 1 är 38 poäng och uppåt. Klass 2 är 35-37 poäng och under 35 poäng indelas som klass 3.
Ston som får över 40 poäng som treåringar får diplom.
Hingstar som får över 40 poäng blir godkända om de också klarar av veterinärkontrollen. De får då B på ett år och därefter måste de klara av ett körprov för att få B eller AB.
I en del län arrangeras fölbesiktningar, antingen gemensamt eller ute på gårdarna, i andra län visas även fölen på premiering och andra län låter fölen vänta tills de är ett år.
Varför får en del hästar diplom?
Exteriörbedömningen är ingen skönhetstävling utan tittar på om hästen ser ut att vara effektiv för det den är tänkt till och därtill hållbar. Diplomstona bedömer domaren vara av en exteriör som är bättre än det stora flertalet till det den är tänkt för och hållbar.
Stoinventering vad är det?
Den nordsvenska brukshästen är inte en stor ras. För att behålla smala stammar, där hingstar kommer fram som inte använts så mycket, olika kombinationer och t.ex stostammar som är på väg att försvinna, finns det en grupp inom FNH som kallas granskningsgruppen. De tar ut extra lämpliga ston som bör avlas på för att bevara denna unika ras. Brevet som skickas till ägarna av stona som valts ut är en värdehandling som följer stoet vid ägarbyte. Samtidigt är det viktigt att poängtera att alla ston behövs i aveln, för att rasen inte skall utarmas och därmed försvinna.
mer om stoinventeringen
Blankett kan skickas via mail till fnhskaraborg@gmail.com
eller ring Per Axelsson 0510-125 02 så får du en papperskopia.
Körbarhetsintyg vad är det?
Ett godkänt körbarhetsintyg (KBI) krävs för att nordsvenska brukshästar skall bli huvudstamboksförda. Godkänt körbarhetsintyg ingår i avelsvärderingen för såväl individ som föräldrar. Fyraåriga ston, hingstar och valacker får ett körbarhetsintyg efter godkänt körprov av särskilt utsedd domare.
Domaren bedömer enligt "Tillämpningsföreskrifter för domare vid körprov för körbarhetsintyg".
För att få avlägga prov för körbarhetsintyg ska hästen vara registrerad/grundstambokförd och berörda instanser.
Hingstar avlägger prov vid avelsvärdering för hingstar. Ston och valacker på arrangerad sommarpremiering. Inga andra platser godkänns.
Provet utförs på lämplig plats där premieringsförrättare tjänstgör. Banan är 300-400 m lång. En lämplig lastad (ca300kg) arbetsvagn används.
Följande moment ska bedömas:
1. Anspänning, frånspänning
2. Igångsättning, dragteknik
3. Halter
4. Ryggning (baksele rekommenderas)
5. Temperament, samarbetsvilja och lydnad
Ur säkerhetssynpunkt skall en medhjälpare anlitas vid anspänning och frånspänning.
Hästen ska vara selad med väl tillpassad loksele och betslad med träns- eller stångbett av vedertagen typ.
Maximalt kan 10 p utdelas på varje moment. För godkänt prov krävs lägst 35 p. Delpoäng under 7 godkännes endast för ryggningsmomentet.
Avelsorganisationen utfärdar och tillsänder hästägaren körbarhetsintyg efter att originalprotokoll inkommit till registraturen.
Grundregler för körbarhetsintyg
Frivilligt körprov vad är det?
Syftet med ett frivilligt körprov är att premiera och uppmuntra till körda hästar.
Treåriga ston och valacker av nordsvensk brukshästras kan tilldelas en körpremie efter att ha avlagt godkänt frivilligt körprov inför av FNH:s styrelse särskilt utsedda domare. Ägaren skall vara medlem i FNH och hästen skall vara införd i Grundstambok avd 1 och anmäld till den lokala fälthuvudmannen i länet för exteriörbedömning vid sommarpremiering.
Hästen skall vara selad med väl tillpassad loksele och betslad med träns- eller stångbett av vedertagen typ.
En medhjälpare skall användas vid anspänning och frånspänning.
Lunningsbåge eller släpa med lättare lass, kärra eller vagn får användas.
Skakel skall användas, enbart linor är ej tillåtet. Körsträckan skall vara minst 300 meter.
Bedömningsmoment:
1. Aspänning och frånspänning (en medhjälpare skall anlitas)
2. Igångsättning, dragteknik och dragvilja
3. Halter
4. Temperament, samarbetsvilja och lydnad
5. Helhetsintryck inkl. selens anpassning och kuskens inverkan
FNH tillsänder hästägaren premien, efter att originalprotokollet inkommit till FNH:s registratur.
Förkortad version av 080922
mer om frivilligt körprov