PLAN och RIKTLINJER

[pdfPDF-format
 

för Föreningen Nordsvenska Hästens verksamhet som stamboks- och registerförande förening för Nordsvenska Brukshästar i Sverige (2009-07-01)

INNEHÅLL

1 ORGANISATION

1.1 Ekonomiska resurser
1.2 Styrelse 
1.2.1 Kansli
1.3 Beslut om stamboksföring och registrering
1.4 Förvaltningslagens tillämplighet

2 KRAV PÅ ICKEDISKRIMINERING OCH OFFENTLIGHET

3 RASBESKRIVNING

3.1 Rasens särdrag

4 AVELSMÅL OCH ANTAL AVELSDJUR

4.1 Avelsmål
4.2 Antalet avelsdjur

5 IDENTITET

6 HÄRSTAMNING

6.1 Antal led i härstamningen
6.2 Överensstämmelse med originalstambok

7 REGISTRERING

7.1 Ansvarig registrator
7.2 Krav för införande i Grundstambok
7.2.1 Grundstambok avd I ( register )
7.2.2 Grundstambok avd II ( B-register )
7.2.3 Bilaga till stambok ( korsningar )
7.3 Kontroll av registrering 

8 STAMBOK

8.1 Krav för införande i Riksstambok
8.2 Stambokens indelning
8.3 Avelsvärderingens utnyttjande i samband med stamboksföringen

9 PRINCIPER FÖR BYTE AV AVDELNING I STAMBOK

10 REGISTRERING AV HÄST MED OFULLSTÄNDIG HÄRSTAMNING

1 ORGANISATION

Ekonomiska resurser

Föreningen Nordsvenska Hästens verksamhet finansieras genom medlemsavgifter, registrerings- stamboksavgifter, bidrag samt räntor på föreningens aktier och obligationer.

Styrelse

Föreningen är ideell. Styrelsen, som utses av årsmötet för en period av fyra år, består av sju ledamöter och tre suppleanter. Den är beslutsför på fyra ledamöter. Arvoden utgår inte till ledamöterna.

Kansli

Föreningens postadress är c/o Wallbom, Önnabo 1009, 694 97 Rönneshytta. Telefon 0583-403 58, 073-1818339.
Kansli och dess besöksadress är beläget på Vissbodavägen 17 i Åsbro.

Beslut om stamboksföring och registrering

Föreningen för en Riksstambok och en Grundstambok ( register ) för hästar av Nordsvensk Brukshästras och från Norge införda hästar av Dölehestras typ tunghest. Styrelsen beslutar om stamböckerna och registrerings- och stamboksavgiftens storlek. Det administrativa arbetet rörande register och stamböcker delegeras till av styrelsen utsedd stambokförare och registrator. Handlingar rörande register och stamboksföring är föreningens egendom. Original och kopior på handlingarna förvaras på skilda platser.
Föreningens beslut om stamboksföring och registrering kan överklagas till Föreningen Nordsvenska Hästens styrelse.
I skrivelsen skall den klagande ange det beslut som överklagas, den ändring i beslutet som begärs och de omständigheter som åberopas till stöd för begäran om ändring. I beslutet skall anges hur överklagande till FNH:s styrelse skall göras.

Besvär gällande registrering och stamboksföring görs hos besvärsnämnden. I de fall besvärsnämndens beslut går den klagande emot skall denne erhålla motivering till beslutet samt skall denne när beslutet delges erhålla upplysningar om följande förhållanden:
- att beslutet kan överklagas om klaganden anser att stamboksföringen, registreringen eller handläggningen av ärendet eller frågan inte har skett i enlighet med gällande föreskrifter eller förevarande plan och riktlinjer,
- att överklagandet skall göras till Jordbruksverket i enlighet med §19 och §20 i lagen (2006:807) om kontroll av husdjur mm, och
- vad en klagande har att iakttaga, enligt 2§lagen(1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter, för att ett överklagande skall kunna upptas till prövning.

Förvaltningslagens tillämplighet
Föreningen Nordsvenska Hästen förbinder sig att i frågor som rör stamboksföring och registrering av hästar tillämpa förvaltningslagen (1986:233)
i frågor om parts rätt att få del av uppgifter, om jäv samt motivering av, underrättelse om och överklagande av beslut.

2 KRAV PÅ ICKEDISKRIMINERING OCH OFFENTLIGHET

Grundprincipen vid tillämpningen av dessa regler är ickediskriminering av hästägare eller uppfödare. Uppgifter om registrering och stamboksföring är offentliga. Registratur samt kansli är öppet efter överenskommelse.

3 RASBESKRIVNING

Rasens särdrag

Den Nordsvenska Brukshästen är en medelstor kallblodshäst med mankhöjd 145-160 cm. Tillåtna färger är brun, svartbrun, svart, fux, gulbrun, gulsvartbrun, 
gulsvart, isabell, samt blacka varianter av dessa färger.
Avblekbar skimmel om färgen kan härledas till den s k ”blåfärgen” i Norge.
Huvudet är förhållandevis litet med en något insvängd eller rak profil.
Halsen medellång, musklad och ofta brett ansatt.
Bogen är lång och välliggande med en lutning som är lämplig för en arbetshäst och bröstet är ofta brett.
Ryggen är lång och välmusklad. Korset skall vara långt och brett.
Benen är starka med breda ledgångar och starka senor.
Vävnadskvaliteten är mycket god. Rörelserna är energiska och taktmässiga.

4 AVELSMÅL OCH ANTAL AVELSDJUR

Avelsmål

Rasen har sedan nära hundra år avlats för användning i skogsbruket och har på grund av att körbarhetsegenskaperna prioriterats i avelsvärderingsarbetet utvecklats till en av världens mest lämpade för detta ändamål. 
Rasen har på senare tid också visat sin mångsidighet genom användning inom hästturism och andra brukskörningar.
Målet är att genom avelsvärdering grundad på avkommebedömning, exteriörbedömning och obligatoriskt bruksprov vidmakthålla och förbättra rasens mycket goda draglagsegenskaper och sundhet.
Den nordsvenska brukshästens bevarandevärde måste skattas högt.

För att bibehålla en livskraftig population i ett långsiktigt perspektiv ämnar 
Föreningen Nordsvenska Hästen verka för att begränsa inavel och att öka populationens storlek.
Föreningen avser verka för att öka antalet betäckta ston och att bibehålla ett stort antal hingstar i avel. För att öka efterfrågan av nordsvenska brukshästar verkar föreningen aktivt med åtgärder som främjar den praktiska användningen.

Antal avelsdjur

Antalet avelsdjur har under de senaste åren hållit sig till omkring 90 hingstar och 2 000 ston.
Omkring 650 ston betäcks per år vilket leder till att ca 400 föl föds.

5 IDENTITET

Samtliga hästar skall ha en identitetshandling. Denna utfärdas i enlighet med Kommissionens Förordning (EG) nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/427/EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur. Den skall innehålla identitetsnummer, namn, kön, färg, ras, härstamning i tre generationer, födelsedatum, uppfödare, ägare, konturdiagram, signalementsbeskrivning samt bilagor för identitetskontroll, hästinfluensavaccinationer, laboratorieundersökningar, medicinska behandlingar och intyg avseende om hästen skall användas i livsmedelsproduktion eller inte.
Ansvarig registrator utfärdar och undertecknar handlingen.
Föreningen använder Svenska Hästavelsförbundets databas.”Blå Basen”.

6 HÄRSTAMNING

6.1 Antal led i härstamningen

Härstamningskraven för införande i Grundstambok är tre generationer, vilka kan vidimeras genom Riksstambok för Nordsvensk Brukshäst eller den norska Stambog for Dölehest. Härstamningskraven för införande i Riksstambok är för hingst fyra generationer och för ston tre generationer enligt kraven ovan. Samtliga i dessa tre respektive fyra härstamningsled ingående hingstar samt modern till för stamboksföring aktuell hingst, skall vara stamboksförda i Riksstamboken eller Stambog for Dölehest under eget nummer.

6.2 Överensstämmelse med originalstambok

Den svenska Riksstambok för Nordsvenska Brukshästen är originalstambok för rasen och enda främmande ras godkänd för stamboken är den norska Dölehesten typ tunghest.

7 REGISTRERING

7.1 Ansvarig registrator

Styrelsen utser ansvarig registrator och om behov uppstår, ersättare för denne.
Samarbete med Svenska Russavelsföreningens registrator är möjligt, om behovet av ersättare hastigt uppstår.
Vid byte av registrator görs en praktisk samt en skriftlig överlämning.

7.2 Krav för införande i Grundstambok

För att en Nordsvensk Brukshäst skall införas i Grundstambok krävs att hästens ägare skriftligen ansöker om detta. Betäckningsrapporten, vilken skall vara korrekt ifylld och underskriven av både hingst- och stoägare, insänds i original till registratorn. Konturdiagram med signalementsbeskrivning samt chipmärkarrapport, utförda av Svenska Hästavelsförbundet godkänd id-kontrollant, skall bifogas ansökan. Nordsvensk Brukshäst skall vara chipmärkt. Om en ansökan ej är komplett skickas två påminnelser för att vid behov senare följas av ett besked om att beslutet fattas med hjälp av befintliga handlingar. Om komplettering fortfarande inte inkommer så behandlas ansökan med befintliga handlingar som underlag vilket då normalt resulterar i ett avslag och handlingarna returneras till avsändaren.
Avslag på registrering samt övriga ärenden som faller utanför den rutinmässiga beslutsgången avgörs av FNH:s styrelse.
Språngrulla för såväl betäckningsår som födelseår skall vara inlämnad.
Fastställd registreringsavgift skall erläggas.
Då identitetshandling förkommit skall hästens identitet fastställas genom avläsning av chipnumret och i den kopia av identitetshandling som utfärdas skall det tydligt framgå att det är ett duplikat.
Vid ägarbyte skall ägarbeviset insändas till registratorn för införande av nya uppgifter.

7.2.1 Grundstambok avd I ( register ) 

I denna del införs häst där fadern är införd i Riksstambok och vars hingstägare löst betäckningslicens för aktuellt år och modern är införd i Riksstambok och/eller Grundstambok avd I. 
Nordsvensk Brukshäst införd i Grundstambok avd I tilldelas ett identitetsnummer vilket är uppbyggt enligt SH:s stamboks- och registreringsreglemente. Raskoden är 22, nummerserien är för ston 0001-4999 respektive 5001-8999 för hingstar/valacker med en nummerserie per fölårgång.

7.2.2 Grundstambok avd II ( B-register )

I denna del införs häst fallen efter föräldrar vilka är införda i Grundstambok, där fadern innehaft betäckningsbevis eller betäckningsintyg för aktuellt år.
Hästar införda i Grundstambok avd II tilldelas ett identitetsnummer vilket är uppbyggt enligt SH:s stamboks- och registreringsreglemente. Raskoden är 22, nummerserien är 9001-9499 för ston respektive 9501-9999 för hingstar/valacker.

7.2.3 Bilaga till Grundstambok ( korsningar )

I denna bilaga kan hästar med ofullständig härstamning införas. Far skall vara Nordsvensk Brukshäst. Hästen tilldelas ett identitetsnummer med raskod 72, födelseår, samt ett löpnummer ur nummerserien 9001-9499 för ston respektive 9501-9999 för hingstar/valacker.

7.3 Kontroll av registrering 

Registratorn kontrollerar uppgifternas riktighet genom den av hingstägaren förda språngrullan och härstamningsuppgifter för hästens föräldrar i för rasen godkända stamböcker. Vid oklarheter kan registratorn kräva DNA-analys.
Beslutsunderlag och kopia av registreringshandlingen arkiveras hos registratorn.

8. STAMBOK 

8.1 Krav för införande i Riksstambok

Nordsvensk Brukshäst skall för införande i Riksstambok vara införd i Grundstambok avd I och avelsvärderad samt uppfylla fastställda rasvisa kvalitetskrav. För hingst krävs att såväl far som mor är införd i Riksstambok. Hingstar som används i avel skall vara identifierade och genom DNA-analys eller motsvarande kontroll ha verifierad härstamning.
För sto krävs att far, morfar samt mormorsfar är införda i Riksstambok.
För importerade hingstar och ston vilka är av Dölehestras, som i sina närmaste fyra respektive tre generationer har häst med travhärstamning ( T-nummer ) kan inte utan av Föreningen Nordsvenska Hästen tillstyrkt och meddelad dispens premieras och intas i Riksstambok för Nordsvenska Brukshästar.

Avkomma till sto, som betäckts av Dölehingst, varom ovan talats, kan ej utan meddelad dispens premieras eller intas i Riksstambok för Nordsvenska Brukshästar.

8.2 Stambokens indelning

Riksstamboken indelas i en hingst- och en stoavdelning.

8.3 Avelsvärderingens utnyttjande i samband med stamboksföringen

De uppnådda resultaten och för ett sto uppgifter om lämnad avkomma redovisas i Riksstamboken under den aktuella hästen.

9 PRINCIPER FÖR BYTE AV AVDELNING I STAMBOK

Föreningen har inte olika avdelningar i riksstamboken, som är grundade på en hästs meriter.
Byte av avdelning är inte aktuell.

10 REGISTRERING AV HÄST MED OFULLSTÄNDIG HÄRSTAMNING

Föreningen har ingen bilaga till riksstambok där hästar med ofullständig härstamning införs.