Om att förbereda sin hingst för visning

Att förbereda sin häst handlar om flera faktorer såsom utrustning, träning och om att lära sig läsa sin häst, att acceptera hästen som biologisk varelse, som reagerar på stimuli.

Vi bör göra vårt bästa för att ge hästen möjlighet att visa sig från sin bästa sida genom att förbereda både oss själva och hingsten på ett bra sätt.

En dåligt förberedd visning gör det inte bara svårare att bedöma hästen korrekt, det är dessutom en stor säkerhetsrisk för alla inblandade! Saker kan hända ändå, men med en god förberedelse kan dessa olyckstillfällen minimeras.

Att träna inför visning:

Uppbindning- Hästen skall kunna vara bunden utan att råka i panik,  i hemmamiljö och i bortamiljö.

Diciplinerat handarbete- Hästen skall kunna vara "i handen", det vill säga kunna föras i ledtygel och följa sin förare i dess uppmaningar om halt, gå, vända och springa.

Åk, om möjligt, till premieringen redan dagen före själva visningen. Det lugnar ner honom betydligt och han kan utföra det som krävs utav honom på ett mer ärligt sätt.

Beröring-       Hingsten bör tidigt vänjas vid beröring över hela kroppen. Hingsten måste kunna lyfta alla sina hovar för att kunna undersökas av veterinären. Man kan till exempel låta en annan hästvan person än du själv simulera en veterinärundersökning. 

Hästen skall för förarens hand eller annan uppmaning kunna flytta sig undan för tryck.

Miljöträning- Åk gärna till andra platser där det rör sig hästar; en hästgård, ridskola eller hos någon bekant med för hingsten okända hästar. En skogsdag, körkurs eller andra aktiviteter som finns i närområdet kan också vara lämpliga övningstillfällen . Detta för att ge hästen en vana vid att andra hästar rör sig i närheten dem.

Vid visningen:

När flera hingstar vistas på samma plats uppstår ofrånkomligen en konkurrenssituation och som förare måste du läsa av såväl din egen häst, som andras! Håll ett avstånd där du känner att din häst inte är alltför nära en annan hingst. Håll uppsikt över hur din häst reagerar på de individer de har i samma ring.

Viktigt att veta är att hingstar reagerar mycket på såväl syn, som hörsel och doftintryck.  Olika hästar kan tåla att vara olika nära andra.  En del reagerar inte på alla, reagerar mer på vissa individer osv.

Tränar du trav med din hingst precis "bakom ryggen" på en annan hingst kan den hingsten komma att reagera som att den blir anfallen, allt den hör är att det kommer en häst springande, hur ska den veta att den hästen "sitter fast" i en hingstkedja med vidhållande visare?  Tänk på detta, försök se det hela ur hingstens synvinkel, och visa hänsyn till de andra visarna.

Doftkänsligheten är också att tänka på om du hanterar först en hingst och lite senare en annan.  Detta gäller dig som är visare av flera hingstar eller som är veterinär eller veterinärassistent och kommer i närkontakt med hingsten och därmed får hans doft på dina händer/kläder. Att tvätta händer om man haft närkontakt med en annan hingst är inte alls fel, utan kan förhindra att hingst gör utfall mot en människa som doftar som en konkurrent!

Utrustning- Det kan ses som självklart att vi ska ha utrustning som är i ordning, men det skadar inte att vara självkritisk mot de remtyg man väljer att binda upp och visa fram hingsten i; Är grimman hållbar, är halsremmen ordentligt åtdragen, är grimskaftet lagom långt, tål haken påfrestningar? Vidare; Är tränset av rätt storlek och anpassat till hästen? Ett tips: Låt pannlugg och man flätas ihop så att huvudlagets nackstycke ej åker över öronen på hästen om denne hoppar till eller ruskar på huvudet. Tänk på att en hingstkedja kan ha en svag länk, det kan vara dåligt grundmaterial eller dåligt ihop satt. Att det är tillräcklig längd på ledtygeln är också en detalj som kan vara avgörande om du fortfarande håller kvar i hingsten när den landar på backen igen efter att ha stegrat sig eller skyggat undan. Spö av tillräcklig längd är en god hjälp för att korrigera hästens position.

Visarens klädsel bör också vara säkerhetsmässig, en jacka eller väst bör stängas. Bra och stabila skor, gärna med stålhätta, men som ändå är lätta för föraren att springa i. Hjälm är ett mycket gott skydd, inte bara mot sparkar, utan även om hingsten vid framförningen slänger till med huvudet. Mötet mellan en hästskalle, försedd med ett bett, som möter förarens tinning kan mycket väl sluta med hjärnskakning.

Medhjälpare. Din medhjälpare bör också vara insatt i hästens beteendemönster, ha ändamålsenlig klädsel och ha sin uppmärksamhet riktad mot hästen och dess näromgivning.

För att hålla ett någorlunda tidsschema och för att undvika stress, är det även av vikt att du, eller din medhjälpare, håller er ajour med tidsändringar, lyssnar på ringmastern som sköter insläppet till ringen och andra informationskanaler under dagen.

Till sist: Visa fram din nordsvenska hingst med stolthet!